Hejhej! 👋

Jag är inne i en fas där dagarna typ flyter ihop, det är som ett mantra som går på repeat: gå upp, kandidatuppsats - stallet - gå och lägga sig. Det finns inte riktigt tid för något annat, eller i alla fall inte ork när den första "lediga" stunden är vid tidigast 21 på kvällen. Tur att Drífa gör framsteg och allt är frid och fröjd på den fronten! Det är verkligen fantastiskt vilken energiboost det är att åka till stallet nu för tiden. 
 
& vad är det egentligen jag skriver kandidatuppsats i? Utan att tråka ut er så kan jag kortfattat beskriva det med att vi skriver om konflikten mellan olika sorts leveranser, från e-handel ut till kund. Jag pluggar nämligen Logistic Service Management men skriver kandidatuppsats i Service Management, vilket måste vara grundpelen i uppsatsen men genom att titta på leveranser kan jag kombinera ämnet med Logistiken. Det ska bli så jädrans kul att ta examen nu, jag är så trött på att plugga(det är inte riktigt min grej)! Vad blir jag när jag tagit examen då? Mja jo, den som visste det ;) Haha. Enligt utbildningen så ska jag bli utbildad logistik chef men det är ju inte en tjänst man får som första jobb men tanken är väl att man ska ha de kriterier som krävs och när man får lite erfarenhet från andra tjänster så är det betydligt mer rimligt (: 
 
Hoppas alla mår bra och - om det blåser lika mkt hos er som här nere - att ni inte blåser bort! Till helgen ser det ut som vindarna ska chilla lite så då ska jag försöka ta mig ut i skogen med fisen 😍
 Längtar så till allt blir grönt!


Drömkväll!

Det gick från minusgrader och underställ till +18 grader och tunna tröjor på mindre än en vecka! Hur märkligt vädret än är så älskar jag det! Våren är den bästa tiden på året enligt mig. Lagom varmt för att träna hästar och så älskar jag när träden slår ut. Ikväll har det varit helt vindstilla och det var riktigt varmt och behagligt ända till solen gick ner. 
 
Jag fick superduper hjälp av Alice idag under hela ridpasset - det var precis vad vi behövde. Som vanligt låg mest fokus på min sits och inverkan men även såklart på att Drífa skulle bli så balanserad som möjligt. Jag vet att det är ett jävlans tjat över min sits men det blir verkligen bättre och det är så himla kul! Idag fick jag verkligen till positionen på händerna och kände vilken enorm skillnad det är på att ge signaler med hela armen eller bara genom att vara rörlig i handlederna. Jag känner även att jag fått bättre kontroll på sätet och låta rörelserna vara i höften, jag behöver fortfarande få bättre koll på mina sittben dock.... Men i alla fall så gick Drífa så himla bra på slutet! Hon kom upp så fint framför mig och även fast jag måste vara noga med att rida i vart enda steg så bjöd hon på en riktigt bra ridkänsla, & hör och häpna: när jag red på fyrkanten så kändes det bra! Lite vobblig men mkt bättre då hon inte alls sprang ifrån mig. 
 
Planen för i morgon är att skritta ut, bara låta henne traska på och pusta ut. Dock ser det ut som om Skåne ska bjuda på kallare väder och halvstorm så vi får se hur långt vi kommer! Hoppas ni också har haft en fin vårdag vart ni än håller hus ❣
 Läääängtar efter detta!!


Svar på kommentar!

Fick en kommmentar här om dagen som jag väljer att svara på i ett inlägg! Kommentaren lyder som följer:
 
Hej! 

Vill påpeka att det är skadligt för Islandshästen att hela tiden ridas på böjt spår. Deras senor och leder är inte gjorda för det. Därför gör du din häst en stor tjänst om du är ute på fyrkantsspåret. 

Det bästa hade varit att rida ut. Tror det hade löst många av de problem ni verkar ha i ridningen. Dessutom kommer bättre framåtbjudning om de är ute i naturen istället för i en tråkig ridbana. Hästar är djur och har känslor, därför är det bra om man kan variera deras träning så de tycker det är roligt att träna. Just nu tror jag inte Drífa tycker det är så roligt eftersom ni verkar traggla samma sak på samma sätt hela tiden. 

Bara några tips. Absolut inte menat som kritik.
 
Till att börja med så vill jag bara markera att det inte gör det okej att skriva en nedlåtande kommentar genom att avsluta med att det bara är "några tips". Sjävklart får man ha åsikter och uttrycka dem, och gärna genom kritik, så länge det är konstruktiv kritik med en god ton! Och kanske en nypa förståelse för att alla hästar är olika, och det kan skilja mycket vad som gynnar en häst men är sämre för en annan. Även om du menar att ge tips, så är det svårt att ta emot dem när du uttrycker dem i samband med felaktiga antaganden tagna ur luften om hur jag tränar min häst. Därför tänkte jag ta tillfället i akt att dels påpeka de saker som jag upplever kändes som påhopp, och dels passa på att lyfta några tankar kring ridning och hur det kan påverka våra hästar!
 
Du har helt rätt i att det kan vara skadligt för hästen att rida mycket på böjt spår. Du skriver också att deras senor och leder inte är gjorda för det. Det stämmer också! Det är till och med så att senor och leder, eller hästar för den delen inte är gjorda för ridning över huvud taget! Det är ett val som vi människor har gjort. Vi har valt att göra hästen till ett tamdjur och bruka det för vår egen upplevelse. Det kan verka hårt, men jag tycker det är viktigt att ha med det i sin grundinställning gentemot hästar och ridning. Eftersom vi människor har valt att rida på hästarna, så anser jag att det är vår skyldighet att göra det på ett sätt som gynnar hästen så mycket som möjligt. Med det sagt så finns det mycket inom ridning, däribland felaktig ridning på böjt spår, som kan skada hästen på lång sikt, men ridning kan också vara ett fantastiskt verktyg för en långsiktigt hållbar häst!
 
Att jobba hästen på böjt spår är ett hjälpmedel för att få hästen att öva upp styrka och balans för att kunna arbeta fysiskt korrekt med sin kropp så att den håller under en längre tid. Ökad ridbarhet och styrka kan på så vis faktiskt förebygga skador relaterade till ridning/förslitningsskador. Det är det fina med ridning, att vi faktiskt kan bygga en stark och hållbar häst. En parrallell kan dras till styrketräning för människor, som också kan förebygga många förslitnings eller åldersrelaterade skador. På samma sätt som det också är viktigt att jobba rätt på gymmet för att inte skada sig och få motsatt effekt av träningen, så är det mycket att hålla i huvudet i träning av hästar för att nå målet med en hållbar häst så att ridningen inte skadar hästen. Som du skriver så är en av sakerna som kan ses som skadlig för hästens kropp att hela tiden rida på volt, att det däremot skulle vara mer skadligt för just islandshästen än en vilken annan häst som helst tror jag inte det ligger så mycket sanning i... Vill däremot påpeka att bara för att jag skrivit att volten blivit lite av en "comfort zone" för mig så betyder det inte att jag ständigt rider på volt, utan de svaren jag får på volt från Drifa provas direkt på fyrkantsspåret eller andra spår som varierar mellan böjning och rakriktning. "Comfort zone" indikerar från mitt perspektiv mer på att det är där jag har lättast att arbeta för att min ridning ska gå fram på bästa sätt till Drifa. Att du vill ge tips som främjar framåtbjudning är möjligtvis baserat på att jag skrev att hon har "gått i snigeltakt hur mycket man än driver". I så fall har du verkligen tagit mig på orden och inte läst resten av inlägget särskilt noga. Skrev tidigare i samma mening att "Hon har börjat använda kroppen rätt och har nu mycket lättare för att låta rörelserna gå igenom hela kroppen, men det har varit såå jobbigt". Om du läst min blogg och om Drifa sedan tidigare vet du nog om att hon är en tjej med bjudning så det räcker och blir över! Snigeltakten uppstår när hon arbetar korrekt med kroppen utan motstånd någostans. Vill bara förtydliga att om jag släppte förfrågan på krav och bara bad henne öka farten så gör hon det mer än gärna. Det är alltså egentligen en positiv grej för henne, eftersom hon har närmare till att stressa. Ville bara förtydliga kring detta. Nu vidare till tankar kring ridning utifrån kommentaren :)
 
Träning bör individanpassas utifrån enligt mig bland annat ålder, fyrgångare/femgångare, temperament/bjudning, styrkor och svagheter. Drifa är i grund och botten en ivrig och energiskt häst med mycket god framåtbjudning, med en styrka i sin lätthet för pass och starka påskjut, med svagare grundgångarter. Den starka passen gör att hon har lätt för den andra samsidiga gångarten, tölt. Däremot gör den starka passen att hon kan ha nära till att styva sig och bli passtaktig. Om vi skulle leka med tanken att uteslutande rida ut eller på fyrkansspåret utan större krav så bidrar de här faktorerna i henne på kort sikt till positiva effekter i att hon slappnar av psykiskt och får en fin framåtbjudning. Det är grundförutsättningar för fortsatt träning så abslout ett bra redskap! Däremot gör Drifas svagheter i att hon lätt styvar sig och blir för ivrig att hon på lång sikt har lätt för att bli relativt markbunden, för ivrig, passtaktig, styv i länden osv om man rider för mycket rakt fram. Observera  kan bli. Ridningen är till för att försöka aktivera henne på så sätt att hon inte blir på detta sättet utan istället bär sig mer korrekt, bjuder fram utan att rusa, är ren i takten och mjuk i kroppen. Det kan hon absolut bli även om man enbart skulle rida rakt fram, och det finns såklart många som inte har tillgång till ridhus eller paddock och det går fint det med! Men utifrån hur hon är som häst så är paddocken ett bra hjälpmedel för att uppnå våra mål med ridningen.
 
När vi rider så jobbar vi som ni vet med att tillföra en ridhjälp (aktivering av sitsen, tygeltag, skänkel osv) för att sedan låta hästen vara ifred när vi får rätt svar. Vi vill alltså ha så många rätt svar som möjligt för att bygga en förståelse för hjälperna hos hästen eftersom ett felaktigt svar innebär korrigering från ryttaren och då ännu fler hjälper. Bra förutsättningar för rätt svar för hjälper är på så sätt positivt eftersom det ger en trevligare upplevelse för hästen. Därför är det bra att välja plats/spår för arbete som hästen har svårare för där man tror sig få bäst svar för att som ryttare. I Drifas fall är det för tillfället (!!) böjt spår. Ett exempel på detta är skillnaden när man tillför en sidförande skänkel. På spåret kan hon bli lite för ivrig och går gärna lite ifrån mig, vilket inte ger läge för sidförande hjälp. På böjt spår slappnar hon av mer och är "hos mig" vilket ger bättre förutsättning för rätt svar vid en hjälpgivning för sidförande. Resultatet blir gärna att en siförande hjälp på spåret resulterar i att hon ofta går emot i handen (påföljd av starkare påskjut istället för att vinkla höften) medan hon på böjt spå har lättare för att låta energin gå ut genom kroppen på rätt sätt. Därför brukar jag i dagsläget välja att ge de flesta hjälperna hon tycker är svårare på böjt spår, för att sedan "pröva vingarna" på fyrkantsspåret. Där får jag ett tydligt svar på hur väl jag utfört min hjälpgivning! Det jag försöker förklara är alltså att jag  självklartvarierar både böjning och rakriktning, det är en nyckel till ökad styrka, men jag väljer när jag ger vilka hjälper.
 
I kommentaren så skrivs det också att "Hästar är djur och har känslor, därför är det bra om man kan variera deras träning så de tycker det är roligt att träna". Det har du helt rätt i! De har känslor, och därför är det så viktigt att vi är varsamma med dem. Att du sedan verkar känna min häst, som du inte ens har träffat eller sett mig rida, så bra att du kan uttala dig om hur roligt hon tycker livet är känns bara som en ganska låg nivå...Jag tror de allra flesta hästägare vill sina hästar deras bästa! Men man bör ha i åtanke att det finns lika många vägar att gå som det finns hästar. Själva tjusningen i ridningen är att man aldrig blir fullärd, och att det verkligen är resan som är målet! Det är häftigt att se hur en häst kan utvecklas med hjälp av ridning, och hur stolta de kan bli när de vet att de gör rätt! Däremot behöver inte ständig variation göra att hästar tycker det är roligt att ridas. Dock säger jag inte att det inte är viktigt, för det är det i allra högsta grad! Men det jag försäker poängtera är att man bör ha med sig att det är viktigt hur denna variation utförs! Så länge du är ödmjuk inför din egen prestation, har en trevlig inställning mot hästarna och sist men inte minst, inser att ju mer du lär dig desto svårare blir det så är du all good!