"Paus"

Passet för Josefin gick bra i måndags. Eller, ja, helt okej! Hon var inte alls lika stressig som hon var under förra lektionen. Dock blev jag helt knäckt passet efter lektionen. Hon var sååå stressad, jag kunde knappt svänga för hon bara sprang omkring. Det hade gått så himla bra passen innan lektionen så jag bröt ihop mentalt, det är så jävla jobbigt när det bara rasar sådär. 

Detta fick såklart mig att tänka efter. Precis som Ella skrev i en kommentar till mig så ska ju en tränare inte göra hästen stressad och även om senaste senaste ridpasset kändes okej så gjorde inte passet dagenefter det. Det var faktiskt lika dant förra gången, jag fick ägna hela passet till att få ner henne på jorden och få henne att lugna ner sig. Jag känner att om man får igenom något under ett ridpass(vilket väl är hela grejen med att träna för tränare) så ska passet efter kännas väldigt bra. Därför kom jag fram till att jag ska pausa från Josefin, jag ska fokusera på att få en lugn, trygg och mjuk häst - ridkänslan blir så mycket bättre då. 

Tacka gud att jag har Alice, jag hade inte klarat detta utan henne. Det fantastiska är att hon verkligen fattar Drifa och vet vad som är bäst för henne. Hon red henne i torsdag och det var fantastiskt att se, hon var så fin! ❤️

Asså 😍🤩 finaste i världen ❤️



Lite lugnare

Jag lyckades slita mig från min bok så att jag fick möjligheten att skriva en snutt här ;) Såg en film förra helgen som slutade utan att hela storyn slutade och då brukar det vara så att filmen bygger på en bok och mycket rikigt. I tisdags lånade jag första boken och igår började jag på näst sista av sex böcker. Yepp, riktigt nörd. Böcker slukar mig och det är riktigt trisst för alla i min omgivning. 
 
I alla fall så var jag och Alice ute i stallet igår kväll efter jag jobbat. Så mysigt att rida tsm igen och jag var sååå nöjd! Det här är faktiskt första passet på jag vet inte hur länge som jag kände att jag faktiskt red. Jag fick henne sådär trevligt mellan hand och skänkel och även om det kanske inte var bra så var det såå mycket bättre än vad det varit innan. Som jag skrev i förra ridpasset så vill hon gärna springa iväg men det gick mkt bättre igår när jag hela tiden var koncekvent med att säga nej direkt när hon försökte. Sen gäller det att planera ridningen, jag kan inte bara svänga in på volt för då rusar hon utan jag måste förbereda henne för att det blir en förändring. Jag har redan köpt en påse magnesium så jag tänker ge den till henne ändå och se hur det blir. Men jag tror som jag skrev innan att det ligger i ridningen.
 
Jag ska snart iväg till stallet och rida lektion för Josefin. Det ska bli jättespännande och höra vad hon säger om hur det ser ut och även vad vi ska ta oss an nu. Är lite rädd att stressen ska komma tillbaka idag då Josefin sätt ibland kan driva fram den stressen lite mer. Jag har i bland behövt ta ner henne på jorden passet efter för hon stressar rundor. Men det kan såklart också vara mycket för att det är nya saker som hon inte är van vid. Bortsett från att Drífa kan bli lite stressad under dessa ridpass så blir hon också mycket bättre de stunder hon går bra, nu hoppas jag bara att detta passet blir mer som gårdagens :) 
 
En bild från när Drífisen var minimodell för PS of Sweden. Hon greppade inte alls vilken pose hon skulle ha och blev lite väl vriden i kroppen.. haha. Men hon klär väldigt bra i tränset :D 
 


Tillbaka till rutinerna

Denna veckan var vi i skolan och redovisade vår fördjupningsartikel, nu ska det bara göras några små ändringar inför den sista inlämningen. Vi går på ny kurs på måndag och detta är faktiskt den sista "normala" kursen på universitetet sedan är det dags för kandidatuppsats och sedan - äntligen, examen!
 
Alice kom hem i måndags och igår hade vi kvalitetstid tillsammans, som ett äkta gift par. Vi var först i Malmö för lite shopping sen spenderade vi fredagkvällen i stallet. Gumi kom igår kväll så nu äntligen är allt som det ska, tror Drífa sov extra gott i natt nu när hennes pojkvän kommit tillbaka;)
 
Denna veckan har jag jagat de ljusa timmarna, jag är så trött på mörker och känner att Drífa behöver komma utanför ridhuset. I onsdags hann jag rida i paddocken och ja, det märks att vi ridit i ridhuset den sista tiden. Stubben på andra sidan staketet längst ner i paddocken var fruktansvärt läskig. Hon var lite "uppblåst" hela ridpasset, det känns ju nice när de reser sig sådär men det är ju ingen ärlig bärighet.. Fort som attan går det i bland också. I torsdags red vi ut en runda i storm och hon taktade/grispassade hela rundan, hon fick i alla fall komma ut lite.. Haha.
 
Det blev ridhuset igår och hon har verkligen blivit mkt bättre i skritten och hon är duktig på att ta inner och komma upp i ytter tygel. Tölten är svår, hon blir stressad och springer som en tok. Men vi fick bra hjälp av Alice med att jobba på samma sätt som i skritten. Det är lätt att acceptera att det går fort, men jag märker hur mkt lättare hon tycker det är när vi lugnar ner tempot. Funderar lite på varför hon stressar så, det är ju så enkelt att tänka att det kanske hjälper med något tillskott? Jag har aldrig testat men någon av er kanske har testat ge något tillskott för lite nervösa/stressade hästar? Magnesium eller något annat? Är tacksam för alla tips :) Jag har ju analys på fodret och vet att hon får i sig vad hon ska men ja, hon kanske behöver fylla på lite extra... Haha.