Tadaa: I'm back!

Yes! Jag lämnar mina böcker bakom mig och entrar bloggen igen. Ber ytterligare en gång om ursäkt för att det har varit en så tråkig vecka här men nu vänder det :) 
 
Hela dagen har fullkomligt sprungit sin väg. Jobbade i morse fram till klockan halv tre och sedan åkte jag hem. Dog typ när jag kom hem, all energi liksom rann ur mig och jag blev liggandes i soffan. Skulle egentligen snabbt hem sedan upp till stallet för att sedan ta mig till Lund så snabbt som möjligt. Stress - ja. Antagligen därför energin försvann, det blev helt enkelt för mycket. Händer det också er i bland? Att man vill lite mer än vad man klarar av? 
 
Det är lätt att begära för mycket, speciellt av en själv. Man, eller i alla fall jag, har på något sätt större medlidande till andra och kräver därför mer av mig själv och mindre av andra, det är bättre att jag jobbar! Tänker väldigt ofta så. När jag tänker samma tanke kring mig och Baldur som ekipage så tänker jag efter och kommer fram till att det kanske inte är så kontigt att vi backat lite. Därför jag själv kräver så mycket av mig själv och Baldur och jag är ju ett team så det jag förväntar mig av mig själv har jag förväntat mig av honom. Ja, det är lätt att vara efterklok! 
 
Oavsett så tar vi det lugnt nu, korta pass med mycket vila. Dock känner jag att det inte riktigt är tillräckligt, jag vill göra något annat som inte bara handlar om att träna hela tiden utan tvärt om bara slappna av och leka. Min och Baldurs relaktion från marken när vi inte jobbar i from av tömkörning, longering eller annat är väldigt avslappnad. Baldur står alltid lös i stallgången och lyder mig inför minsta vink. Men det är inte så att den är strickt på det sättet att han inte rör sig utan vi kan stå och busa bredvid varandra. Han vet vart gränserna går och vad jag förväntar mig av honom. Vi har alltid kul i stallgången! Det här hade jag väldigt gärna tagit med mig i ridningen (självklart har jag kul när jag rider men det är inte på ett lekfullt sätt) och bara latja omkring lite och rida utan större krav men jag kommer alltid på mig själv att jag helt plötsligt har börjar flytta för skänkeln eller något i den stilen. 
 
Därför har jag faktiskt börjat släppa Baldur lös i paddocken med mig. Jag vill egentligen inte kalla det frihetsdressyr för det låter så proffsigt men det är väl det vi håller på med. Men det är så kul! Jag har hittat något som är lekfullt roligt men som faktiskt även gör extrem nytta då man måste ha en extremt bra kontakt och lydnad med sin häst! Jag låter inte honom göra saker själv utan vi gör dem tillsammans, vi springer omkring, gör volter, halter ja allt möjligt. Det är faktiskt suprkul! Och jag tror det är extremt nyttigt för lilla Balle (; Kan starkt rekommendera detta till er! 
 
Så nu bär det av till stallet (efter att ha slöat i soffan lite för länge) för att springa lite i paddocken med min goding! 

Några veckor gammal bild men snart är allt fluff borta!



4.7 i F2

För att vara min femgångsdebut, min och Olivers första tävling tilsammans och hur dåligt programmet känndes så är jag rätt nöjd över poöngen faktiskt. När de föst läste upp mina poöng hade de räknat fel (som vanligt... detta är fjärde gången det händer mig haha) och sa att jag fick 3.9. Då blev jag väldigt paff och undrade verkligen som gick fel. Så medans jag väntade på domarkommentarerna så hittade jag både små och stora fel i varenda gångart. 
 
Tölten: Han var lite passtaktig, gick emot bättet väldigt mycket och det jag sa innan med att han biter tag i bettet kom fram igen på banan. Fick därför bara 4.5. De vi köpte honom av sa att han aldrig blir passtaktigt, snarare åt travtakt så då ändrade hovslageren lite på hans hovar. Han hade först väldigt stora hovar bak men det tykckte inte hovslagaren att han skulle ha då han går mot travtakt och slipade ner dem. Efter det så har han blit rätt passtaktig i tölten. 
 
Traven: gick helt okej, han tappade lite energi och därmed svävet och aktionen. Fick 5.5.
 
Skritten: Var verkligen jätte orolig hur skritten skulle funka. När jag red från transporten till framridningen så vägrade han skritta. Om vi hade haft den skritten på ävlingen hade vi nollen den asså. Men som tur var så hade han lungnat ner sig på banan, nästan lite för mycket och tappade lite energi i början i kurvan för att sedan på långsidan börja trippa igen... Men vi fick ändå 5.5.
 
galoppen: Här vet jag inte riktigt vad han höll på med. Han rusade iväg somtidigt som han nästan hoppade av banan.. Om han gjorde det för att vara dum eller för han blev rädd vet jag inte. Efter detta var han väldigt sissig och galoppen blev väldigt flack och passig och han fick inte ner huvudet. Trodde jag skulle få mellan 3.5 - 4 men lyckades faktiskt på 5! 
 
Passen: Första försöket misslyckades vi helt då det aldrig blev någon galopp innan läggningen. Jag visste då från början att passen var körd. 
Andra försöket gick hyfsat, det blev pass men väldigt oroligt ich han kunde inte driva för då skulle han falla över. Dessutom fanns det inget staket alls på banan så han ville ut HELA tiden och fick då samtidigt i passen styra in honom.. Fick 3.5 för den läggningen. 
Sista försöket gick helt okej förutom att jag tappade stigbyglen och Oliver ville ut! fick 4.5. 
 
 
 
Så med tanke på att jag ändå fick pass så kändes 3.9 liiiiite väl långt, och som tur va det det så när jag fick kommentarerna så sa jag till och vi fick det 4.7 istället :) 
 
 
 
 
gott med grääääääääs :D 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kanske var det värt det ändå?

En sak som är säker är att Baldur helt klart har det i sig. Just nu tar jag det så lugnt som möjligt för att inte falla tillbaka igen. Jag ger hellre det en hel månad extra än att pressa honom för hårt för det är verkligen inte värt det. Så nu håller jagmig till det Emelie sa till mig, ett varv tölt sedan ett och ett halvt varv skritt. 

Nu på vad är det? Kanske en fyra ridpass känner jag sjuk skillnad, han har aldrig gått så här bra! Han har inte använt bakdelen på det sättet han gör nu. Minsta lilla förhållning så känner jag att han petar in rumpa ytterligare det ända som hindrar honom nu är ork - han har helt klart tappat kondition och muskler men det tar vi lätt igen. 

Så det här får ju mig att vara lite extra tacksam mot veterinären jag hade här, visst det var sanslöst dyrt (den fakturan hon skickade var redan refuserad så det skulle egentligen bli ännu mer) men det har ju gett resultat! Hon gjorde ju nämligen inte bara en bahandling ut av inflammationen utan även en kiropraktik behandling. Han hade låsningar i ländrygg och bäckenet. De i ländryggen var nya och lätta att behandla, antagligen har dessa spänningar/låsningarna orsakats av den lilla hältan han hade nu i frambenet. De i andra spänningar i bäckenet hade däremot funnits där mycket längre förmodligen över ett årnoch dem fick hon kämpa med lite längre, hon trodde att det kan ha att göra med den vargtand han hade när han kom. 

Så jag känner mig lugnare nu, jag hade kunnat betala mer för detta, för den här känslan som han bjuder på nu. Men jag tycker det är helt galet att det faktiskt kan sitta låsningar som man inte har en aning om! Med tanke på att de han hade i bäckenet formodligen kom till på Island. Hur det än är så är jag bara tacksam nu. Funderar även på att ta hit en kiropraktor (dock en annan) kanske en eller två gånger om året hädan efter! 

LYCKA