Top Reiter Magic Boots

 
I veckan kom mina viktboots från Top Reiter! Passade på att beställa av påbettet när det var SM-vecka då man fick 10% rabatt (efter att ha sökt igenom halva internet insåg jag även att de var billigast på marknaden ang bootsen). Det tog lite längre tid då de egentligen inte har vikten jag vill ha på lager, så de tog hem för min skull! Uppskattas verkligen :D. 
 
Vikten blev 170g, vilket känns som en bra vikt då den ligger lite mitt emellan, inte för lätt och inte för tugnt! Det hade varit väldigt jobbigt om man chansade på något tyngre och att hon blev över ansträngd :( Tanken är att använda dem vid speciellt uteritt då det faktiskt oftast är då hon kan spänna sig lite och behöver länga steget i tölten. Även för att de gynnar traven och som det ser ut nu så tränar vi bara trav ute då hon behöver så mycket plats. En bonus är att de även skyddar väldigt bra (: 
 
Vad använder ni för vikt på era viktboots?


Att komma ut och tävla

Något som står högt upp på min "Vill göra lista" är att tävla. Det hade varit så roligt att komma ut på någon enklare tävling och ställa upp i lätt klass. Jag kan verkligen tänka mig att Drífa kan bli en väldigt bra T2 häst i framtiden. Det finns dock ett problem. Jag har så himla svårt för att känna mig nöjd och där med redo att anmäla mig till en tävling. Jag har så väldigt lätt för att hitta saker som ska förbättras innan det är läge att anmäla mig till något. 
 
Jag vet ej om det har och göra med att de tävlingar jag oftast är och kollar på är nationella och internationella. Det är superflotta ekipage och resan dit är så väldigt lång om ens möjlig. Jag har väldigt lätt för att jämföra mig med ekipage som jag inte ska jämföra mig med (men kanske också därför inte så konstigt att jag inte känner mig redo för att anmäla mig). Jag har egentligen inga förväntningar på poäng eller placering utan det är bara en gnagande känsla av att det finns så mycket mer att fixa och utveckla. Jag vill ju visa upp min fina Drífa ur bästa perspektiv! Jag vill göra henne rättvis. 
 
Förmodligen blir det att kolla runt på lite KM nu i slutet av sommaren och vem vet, kanske jag får upp självförtroendet (för det är väl där problemet sitter) och anmäler mig till någon tävling i vinter eller vår! Har nog dock bestämt mig att det inte kommer bli någon nu i sommar. 



Beröm

Något jag och niels diskuterade på lektonen här om dagen var hur viktigt det är att berömma och ge paus till en unghäst. Niels menade på att detta är ett av de vanligaste misstagen måånga ryttare gör med sin unghäst. Det är lätt att låta hästen göra övning efter övning och glömma bort att låta unghästen slappna av och få förståelse för att den gör rätt. 
 
Den fasen jag och Drífa är i nu är alltså en "ställ krav, ge beröm" fas för att hon har så mycket att lära sig. När jag säger beröm syftar jag i den här situationen inte på att klappa henne eller prata snällt med henne utan jag menar att jag släpper de krav jag precis har ställt på henne. Om vi använder oss av förra inläggets övning som exempel så ville jag att hon skulle samla sig och komma upp i bogen och när hon gjorde vad hon skulle belönade jag henne med att jag lät henne slappna av och bli lång. Jag lät henne sedan skritta avslappnat i en låg form ett halvt varv och bad henne sedan samla sig igen. 
 
Det handlar alltså om att berömma direkt efter övningen inte efter du gjort övningen flera gånger.
Alltså: Skänkelvikning → beröm → skänkelvikning → beröm → skänkelvikning → berom. 
 
Jag har själv varit dålig på detta och ska verkligen bli bättre på att inte glömma denna viktiga del.