The game is on!

Nu jävlar har jag bestämt mig för att det är slut slappat. Från och med nu ska jag seriöst försöka få fram trav på min lilla flicka. Jag har nämligen helt ärligt inte lagt någon större energi för att få fram trav vid ridpassen. Jag har testat några gånger och sedan töltat vidare. Min ursäkt är att jag inte töltat ordentligt på nästan 3 år, tycker det är en helt ok ursäkt ;). 
 
Idag har jag longerat busfröet. Niels har stärkt mina tankar om inspänningar: det ska vara så pass inspända så att hon söker sig neråt och även säger "nej" om hon försöker dra upp huvudet för långt. Hon var faktiskt väldigt duktig bitvis. Som nämnt innan så handlar det om att hon ska förstå att hon ska trava. Innan hon insett det så töltar hon runt i form.. Haha. Men när hon väl tar traven och jag berömmer inser hon vad hon ska göra. Hon frustar nöjt och travar vidare. Sen får vi jobba med att hålla traven men även det klarar hon snabbt.
 
Efter longeringen introducerade jag cavalletti bommar för Drifa. Hon har nog aldrig gått över ett par innan och tvär vägrade om hon inte fick krypa fram bakom ryggen på mig. Efter några rundor gick det lite mer av sig själv. Men att trava över dem gick sådär. Vissa gånger töltade hon över? En gång hoppade hon över dessa tre bommarna, någon gång smet hon förbi/sneddade eller så tappade hon helt farten för att hålla koll på benen. Oavsett travade hon efter i alla fall och det är ju huvudsaker ;) 

Nu har hon i alla fall hälsat på bommarna så nästa gång ska vi ta oss an dem tillsammans med mig i sadeln! Bara så jävla jobbigt att konka fram de där pinnarna...