10 månader & 18 dagars berg&dalbana

Många har skrivit fina utvärderingar om hur det senaste året har varit och jag tänkte att jag kan ju inte vara sämre! Dock kan jag inte bjuda på ett helt år utan, som rubriken lyder, 10 månader och 18 dagars utvärdering då jag bara haft Drífa sedan slutet på mars. Det har verkligen varit berg och dalbana, en väldigt låg sådan. Våra "uppåtgångar" har helt klart inte varit så bra som jag väntat mig och våra "neråtgångar" har varit värre än jag väntat mig.
 
Jag har haft ganska grav ångest över att det utvecklingskurvan pekat neråt. Vissa pass har varit bättre eller kanske mindre dåliga än andra men jag har aldrig riktigt fått tillbaka känslan från när jag provred henne. Såklart, kanske det inte är de mest rimliga målen då hon blev riden av en av världens duktigaste ryttare.. men ändå, man känner sig kass.
 
Vi har även haft lite svårt att hitta en tränare som passar oss och då även ett ridsätt som passar oss. Även fast jag är helt ok ryttare och har ridit många hästar så är jag inte så pass duktig att jag kan hoppa upp på en ny häst och veta hur den ska ridas. Speciellt inte en femgångshäst med massor av pass, fyrgångare har ju varit mitt kall tidigare. Vi hade vår första träning för Unn i höstas (som även blev sista för det året) och jag var otroligt nöjd med den träningen. Även fast jag inte tränat för henne mer så är det lite ur hennes teorier jag fortsatt att skapa mitt eget sätt att träna Drífa.
 
Sen i november efter vilan insåg jag ju att det var något som faktiskt inte var rätt med henne. Hon var förfärlig att rida. Tack vare bra sadelutprovare, tandläkare och IR terapeut så har vi hittat lösningar på hennes lidande och allt är nästintill återställt, väntar bara på de nya panalerna till min sadel. Tack vare dessa människor, och ja, mig själv får jag väl tacka eller vara lite stolt över så har vi gjort en sjuklig utveckling bara dessa 11 dagar som gått av det nya året. Igår när jag red hade jag precis som förra passet "glimtar" under hela ridpasset. Hon gick så bra jämfört med innan! Louise frågade om hon fick filma (jag är alltid tveksam, vill ofta inte för att jag är rädd för att bli besviken) och ja sa motvilligt ja. Efteråt kom hon fram och frågade om jag ville se filmen och ja svara njaäää, jag var osäker på om jag ville. Louise satte ner foten och sa jo, det här vill du se. Tack fina du för att du gör detta. En sån sten släppte i magen när jag såg videon, som hon dansade! Hon var sååå fin!
Ja ni är ju inte blinda så jag behöver egentligen inte nämna det ni ser men ser ni skillnaden ?! & det sjukaste är att bilden i augusti helt klart inte speglar hur det såg ut som när det var värst i slutet av november/början på december. Hon har kommit upp och blivit bärig! ÄNTLIGEN, som jag har kämpat.. Och med bärigheten kommer bättre takt och aktion.
 
När jag såg den här filmen så blev helt plötsligt att värt det, alla ilskna och besvikna tårar är ett minne blott. Jag vet att jag varit hård mot mig själv, men det är så jag funkar. Det är klart att det tar tid att lära känna en häst, det är inget man gör på några veckor eller några få månader. Men nu kan jag stolt titta på den bilden och säga att det är faktiskt jag som åstakommit det helt själv. 2017 ska helt klart bli vårt år fast jag ska ta hjälp ;) Jag vill alltid bli bättre! När jag ändå är i farten och berömmer mig själv måste jag lägga ut denna bilden också:
April fotot är printat från videon när jag hämtade hem Drífa och jag måste ärligt säga att Januari bilden är bättre. Bättre hållning, bärighet och aktion. Kanske svårt att se på bild men om man jämför videon så tycker jag man ser det tydligt. Det enda som var bättre från april videon var att hon hade bättre flow där, såg lite mjukare och lättare ut. Men det över vi på nu. Hon har inte varit igång så länge sedan sista behandlingen. Jag kan i alla fall klappa mig själv på axeln för hon har utvecklats!
 
Till alla er där ute som har det trögt, sluta inte kämpa! Det är så värt det när man lyckas ♥



icereiter.blogg.se

Du är så himla duktig och ni är så fina tillsammans ❤️

Svar: Tack snälla du, det var fint skrivet ❤️
Johanna

2017-01-12 @ 03:29:50
URL: http://icereiter.blogg.se/



Louise

Så stolt över er <3
Roligt att få se er utvecklas med egna ögon.

Svar: Tack fina du!
Johanna

2017-01-13 @ 10:30:42




Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?