Ett stort leende

Första ridpasset hemma, i fredags, bjöd på stor överraskning! Helena hade förvarnat mig att när hon får vila en dag (vilket hon hade gjort nu) kan hon bli riktigt stel och behöver god tid på sig för att mjukna upp, både i kropp och mun. Så jag förväntade mig precis det där men när jag hoppade upp kände jag direkt hur mjuk och trevlig hon var! Jag blev verkligen jätteförvånad, hon kändes till och mer bättre än när jag red hos Helena.
 
Hon tog mina föhållningar, gjorde fina förflyttningar och var inte alls stum som hos Helena. Jag har kommit på mig själv att jag lätt hamnar i en "dressyrhärva", dvs i början på ett pass kan jag rida alla dess skolor på tok förlänge. Jag är lite av en perfektionist som inte vill gå vidare förrän allt fungerar. Jag har dock insett att jag verkligen måste lägga ner det där, därför att det fungerar inte på Drífa. Om jag vill få henne lösgjord måste jag gasa och rida på, i tölt. Därför bad jag om tölt ganska fort så hon inte blev uttråkad när hon var så fin och jag säger bara OMG. Vad den hästen töltade! Hon var så lösgjord och verkligen 100% ren i takten, sån enorm skillnad. Nu vet jag i alla fall på allvar hur det ska kännas ;) Det är så extremt svårt att leta efter en känsla man inte riktigt upplevt.
 
Min sits var perfekt, i alla fall min underkropps position behöver fortfarande jobba med att vara rak i ryggen. Allt föll liksom på plats. Efter ett tag tog jag en galoppfattning och jag kunde till och med jobba henne i galoppen utan att hon bröt den, hon var rund och fin! & efter galoppen bjöd hon på trav i ridhuset, det är stort! Jag satt verkligen och log med det största leendet på läpparna, fina fina häst!
 
En välförtjänt puss till den finaste hästen! Detta var efter lördagens utteritt pass där hon var lika grym ♥



Anna

Hejja er!!! Fin bild också!

Svar: Tack sötis 😍
Johanna

2017-05-10 @ 17:52:03
URL: http://www.annaochtru.blogg.se




Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?